På sätt och vis är det här med att känna att matlagning är terapeutiskt lite knäppt. Att laga mat bara till mig själv har länge känts som en påträngande påminnelse om att jag är ensam. Ironiskt nog är det sociala medier som gör det mer uthärdligt. Ironiskt säger jag, eftersom alldeles för mycket hängande på sociala medier som Instagram och Facebook knappast är den sorts stimulans som man behöver när man borde vila hjärnan och återhämta sig från utmattningssyndrom.
Men genom att slänga upp en blid på nåt kul jag gjort i köket på Instagram får jag lite återkoppling, trots att ingen sitter vid nåt bord och äter med mig. Jag sitter inte ens själv vid något bord eftersom alla mina bord är belamrade med halvt uppackade flyttlådor. Jag sitter i ett hörn av soffan framför TVn.
Jag kör ju någorlunda konsekvent med intermittent fasta, det vill säga jag behöver bara laga mat en gång om dagen, så det blir lite enklare att vara kreativ i matlagningen. Och att i alla fall ha en sak under dagen som jag kan klappa mig själv på axeln för är säkert bra. Även om folk påstår att det orsakar utmattningssyndrom att söka bekräftelse tänker jag att det är bra att bekräfta sig själv, och att skryta lite för virtuella vänner som kan bekräfta att det jag klappar mig själv på axeln för är OK.
Som idag, till exempel. Vårfrudagen, eller "våffeldagen". Då kunde jag ju inte låta bli att göra våfflor efter att otaliga bilder på dem dykt upp i Instagramflödet. Men jag orkade inte göra någon smet på något kul recept (med jäst istället för bakpulver, till exempel, som jag sett på torrjästpaketen) så jag "fuskade" med mix.
Men i mixen ska man ju blanda ner smält smör. Och då fick jag en chans att vara kreativ. Jag hade lite osaltat smör i kylen, och satte det på smältning. När det började bubbla i smöret fick jag snilleblixten att låta smöret brynas.
Våffelsmet med brynt smör var en utmärkt idé, till och med gott som den var. Men jag lyckades använda det mesta av smeten till våfflor ändå.
Men genom att slänga upp en blid på nåt kul jag gjort i köket på Instagram får jag lite återkoppling, trots att ingen sitter vid nåt bord och äter med mig. Jag sitter inte ens själv vid något bord eftersom alla mina bord är belamrade med halvt uppackade flyttlådor. Jag sitter i ett hörn av soffan framför TVn.
Jag kör ju någorlunda konsekvent med intermittent fasta, det vill säga jag behöver bara laga mat en gång om dagen, så det blir lite enklare att vara kreativ i matlagningen. Och att i alla fall ha en sak under dagen som jag kan klappa mig själv på axeln för är säkert bra. Även om folk påstår att det orsakar utmattningssyndrom att söka bekräftelse tänker jag att det är bra att bekräfta sig själv, och att skryta lite för virtuella vänner som kan bekräfta att det jag klappar mig själv på axeln för är OK.
Som idag, till exempel. Vårfrudagen, eller "våffeldagen". Då kunde jag ju inte låta bli att göra våfflor efter att otaliga bilder på dem dykt upp i Instagramflödet. Men jag orkade inte göra någon smet på något kul recept (med jäst istället för bakpulver, till exempel, som jag sett på torrjästpaketen) så jag "fuskade" med mix.
Men i mixen ska man ju blanda ner smält smör. Och då fick jag en chans att vara kreativ. Jag hade lite osaltat smör i kylen, och satte det på smältning. När det började bubbla i smöret fick jag snilleblixten att låta smöret brynas.
Våffelsmet med brynt smör var en utmärkt idé, till och med gott som den var. Men jag lyckades använda det mesta av smeten till våfflor ändå.
Kommentarer
Skicka en kommentar